Prinsessan

Jag hade ju ett himla sjå att försöka ta ett bra kort som Yins 3-månaderskort. det var ju nästan hopplöst för Yin ville vara överallt UTOM där vi ville. Därför blev jag inte så nöjd med de bilderna men det var bara att gilla läget för prinsessan hade bestämt sig för att inte göra det enkelt för oss.
Nåväl, senare på kvällen lyckades jag ta detta kort, man ska alltså vänta tills de blir lite pömsiga!! ;-)


Hon har hittat lite favoritställen, 1 är i min korg jag brukar ta med till jobbet;-)


Alltså, vem skulle ha hjärta att ta upp henne därifrån? Näe, inte jag heller. Så därför står den på bordet och om hon absolut ska vara på bordet när vi äter eller fikar så får hon vara i korgen och det funkar faktiskt!

Det går allt bättre med Kira och Yin, så här nära kommer de varandra nu. Det kan lika gärna vara Yin som spatserar förbi Kira som tvärtom. Det började gå bättre ung. i onsdags när Yin istället för att vara rädd blev arg ;-)
Så när hon tycker att KIra är för närgången så jabbar hon bara till ett par gånger så backar Kira.



Med Smulan är det inga problem, de ligger inte direkt på varandra men de accepterar varandra, så det kanske bara är en tidsfråga ;-)


Stina och Gösta har fattat att hon inte kommer åt dem så de bryr sig inte så mycket. Fast man kan se på Göstas tofs att han inte är helt bekväm. Igår kväll låg Yin på tunnan bredvid buren och Stina satt nere alldeles innanför burgallret till slut började Yin sätta upp tassarna mot gallret då försökte Stina nypa till, så höll de på en lång stund och det verkade inte som om någon av dem blev rädd....



Ännu ett kort jag är ganska nöjd med... Ord är överflödiga...


Andreas är orolig att hon inte ska ha nog sovplatser (!!) så han har gjort iordning ett par stycken extra här och var...


Denna bädde köpte jag i måndags då Smulan tagit över den vi först köpte. Det tog till igår innan hon brydde sig om den. Det började med att hon lekte och somnade mitt i leken:


När hon sen vaknade ställde hon sig upp och började trampa och spinna för att strax därpå somna igen:


Vi har iallafall börjat begripa vad Gunilla menade när hon försökte beskriva hur livlig Yin är... det är full fart när hon är vaken, man får passa sig hela tiden när man öppnar någonstans så hon inte blir klämd eller går in där det inte är meningen att hon ska vara! Hon leker med alla leksaker och jagar runt med sina råttor, hon river ned blomkrukor, har även hunnit bada i toaletten så det blev ett oplanerat bad extra. Ja, vi har verkligen inte en tråkig stund när hon är vaken ;-). Det har även funkat bra med kloklippning, kamning och att ta på sele.

Hon fick vara ute en stund i Söndags för första gången. det var lite låg profil samtidigt som hon var väldigt nyfiken på det där kalla. Men efter en stund drog hon sig mot ytterdörren, så då gick vi in. Ska ut en stund i morgon med. Måste säga att det gick jättebra med kopplet, trodde hon skulle bli irriterad fast det kommer nog, igår hade hon ju fullt upp med att kolla in detta nya ;-)



Stilstudie ;-)



Vi vägde Yin igår och nu väger hon 2110g.






Tillbaka till sovrummet

Japp, i natt kan jag lugnt somna i min egen säng. Yin har nämligen sovit på övervåningen tillsammans med Oskar senare delen av natten. Det innebär att hon vågat sig förbi både Kira och Smulan som sover under trappen i resp transportbur ;-). Det går bättre för varje dag med hundarna. Igår kväll låg Yin under snurrfåtöljen och hade uppsikt över Kira som var kopplad och låg bara en halvmeter bort. Kira kunde komma så nära som ett par decimeter utan att Yin kände sig hotad...


Jag är kär, jag är kär, jag är kääär...

Kan man bli annat i en sådan goding!? Jag lovade ju lite bilder och det finns en hel del att välja mellan redan ;-). Så här följer en liten kavalkad:

Yin börjar utforska direkt buren öppnades..


Hos Simon kände hon sig trygg redan första kvällen ;-)



Så här gick mötet mellan Yin och Smulan... Smulan ignorerade helt enkelt Yin så det har funkat jättebra!


Så här nära var hon Kira i söndags, som synes är hon inte så bekväm med det, Yin, medan Kira mest är nyfiken. Men det går bättre och bättre så till slut blir de nog kompisar ;-)



Här kollar hon in Gösta och Stina ;-)



Här ligger Andreas och gosar i min tillfälliga sovplats, under täcket ligger Yin, gissa om Andreas tyckte det var kul!

Andreas tycker det är varmt och mysigt i min ullbädd och under täcket ligger Yin ;-)


När jag kom hem från jobbet igår lade Yin beslag på min "handväska" jag brukar ha till jobbet, kanske får lämna den hemma nu?


Här utforskar hon fönstret och upptäcker att det kan vara ganska skönt att "plantera sig" i en blomkruka ;-)
Här kan man ju plantera sig ett tag ;-)

Igår tog jag tjuren vid hornen och skulle klippa klorna på Yin, så man får en rutin direkt. Så jag satte mig med henne i knät, men se det tänkte lilla gumman INTE gå med på, jag kunde göra en framtass innan jag kände att det inte var så lyckat, berömde henne och gav henne godis och släppte ned henne. Efter en stund då hon lekt en stund fick husse hålla i henne och gosa och avleda henne medan jag tog mig an de övriga klorna och det gick jättebra, så nu vet vi hur vi ska göra nästa gång. Vi vägde henne också, det slumpade sig att jag hittade en korg ungefär som den hon är van att bli vägd i hos uppfödaren och det gick som en dans! Tyvärr visade det sig att hon gått ned en del. När vi hämtade henne i lördags hade de vägt henne dagen innan och vägde då ca 1900g, nu vägde hon 1795g. Nu kan det ju bero på att hon var ganska dålig på att äta det första dygnet eller är det helt enkelt bara att våra vågar väger olika? Vi får se nästa vecka om hon tagit igen det...

Egentligen hade jag tänkt att hon skulle få sitt första bad igår också. men jag kände att det hade varit nog med äventyr så det fick vara till idag, det gick faktiskt helt ok! Hon tyckte inte om det och försökte gå upp ur diskhon hela tiden men hon sa inte ett knyst och det var inte svårt att klara det på egen hand. kunde t.o.m. knäppa ett kort ;-). Jag trodde att hon skulle vara jättesur på mig efteråt, men lite godis - och så var hon sitt gosiga vanliga jag!



Jag snodde in henne i en handduk och torkade av det värsta, sedan tog jag och testade hur hon skulle reagera på hårfönen(!), det gick bra det med medan jag höll i henne men även sedan jag släppt ned henne satt hon kvar och jag fick blåsa på håll (ca 1 m ifrån låg fönen igång på golvet) och det gick bra!


Jaha, så var det det där med 3 månaders bilden..!..   Jag är jätteimponerad av att uppfödaren lyckas få dem att stanna kvar och få så fina kort!! De brukar hjälpas åt, men ändå!! Yin var helt hopplös!! Min man fick jobba hårt för att hålla henne kvar på platsen vi valt ut och försökte med lock, pock godis och leksaker få henne att sitta någorlunda... Till slut var det bara att ge upp och vara nöjd med de kort som blev tagna... Det här blev de bästa...behöver jag säga mer?


Vår prinsessa är en helt underbar kisse, hon "pratar" om hon inte ser oss, så fort vi svarar blir hon nöjd. Om vi inte vet var hon är ropar vi bara hennes namn så ger hon sig till känna. Om hon är på väg att göra något hon inte får säger vi "nej" och oftast backar hon då. Uppfödaren och hennes familj har gjort ett jättebra jobb!! Att det går så bra som det gör med Yin är helt deras förtjänst!!


Vårt nya liv... efter ca 1 dygn ;-)

Överlag tycker jag att det har gått jättebra! Hon sa inte ett knyst på hela resan, kikade ut ett par gånger och undrade säkert om vi inte var framme snart;-) annars låg hon med slutna ögon, men med öronen på spänn.

När vi kom hem stoppade vi in Smulan i sin hundbur (Kira var ute i hundgården) och ställde Yins bur i vardagsrummet, Andreas fick öppna - och på en gång gick Yin ut i vardagsrummet på upptäcksfärd! Hon höll en något låg profil och var lite på sin vakt, men väldigt nyfiken och framåt tjej! Smulan tröttnade snart på att vara instängd och skällde lite när hon förstod att det var någon annan här hemma som hon ville hålla koll på. Hon fick komma ut och vi gick med henne i kopplet för att hon skulle få kolla och lukta (före det hade hon fått lukta på Yin på en trasa som vi torkat Yin med i ansiktet och runt munnen). Yin tyckte att hon var lite hemsk och luktade konstigt (även hon gjorde vi samma procedur med trasan) och skjöt rygg och morrade. Men Smulan tyckte inte hon var så märkvärdig, det tog bara en stund så hoppade hon upp och lade sig på soffan brevid Yin, fast Yin backade och ryggade men insåg efter ett tag att hon var nog inte så farlig. Så det blev ganska odramatiskt, tills Yin skulle gå och kolla i den nya bädden som Smulan ser som sin. Då skällde Smulan till och hoppade ned och skulle jaga bort Yin men vi lyckades avleda henne och det verkar inte som Yin blev rädd.

Vi hade instruerat grabbarna att ta det lugnt och inte göra alltför yviga rörelser och vara alltför högljudda och det funkade ganska bra. Hon utforskade vardagsrummets alla hörn i lugn och ro och när äldste sonen lade sig på soffan så kom Yin och lade sig på honom och där låg hon och sov säkert en timme ;-) -S- den nya kattbädden kallade vi honom, för under melodifestivalen senare låg hon hela tiden bakom hans nacke i soffan och sov ;-).

När Kira skulle komma in så förberedde jag genom att torka Yin med Kiras filt (och samma procedur med trasa i deras ansikten)...- Det gillade inte Yin- näe tvi vale... Hon tyckte det luktade otäckt och hemskt och morrade!! Sen började vi med Yin i transportburen ( trygghet tänkte vi) och Kira i koppel - Kira var helt lugn  men Yin kände direkt att den där stora saken luktar konstigt och är nog jättefarlig! Så vi tog bort Kira ganska snabbt och Yin fick vara kvar i buren för att på avstånd kolla in "den där farliga". Nån halvtimme senare bytte så Kira fick vara i sin bur och Yin lös. Då lugnade sig Yin gansak snabbt och senare släppte vi ut Kira och hade kopplet på och det gick ganska bra, bara Kira inte blev för nyfiken för då krökte Yin rygg direkt och morrade. Så vi tänker inte ha bråttom med detta, det får ta den tid det tar och under tiden ska vi hålla isär dem så de kan se varandra, men inte komma för nära så tror jag att det löser sig när Yin inser att Kira inte är farlig!

Toa och mat visade jag flera gånger, men hon visade inget intresse alls, men när det var sängdags gick jag in med henne på lådan och satte ned henne ett par gånger och då kände hon nog att hon var jättenödig för där satt hon ett tag;-)...
Natten har varit lugn, hon har legat hos mig i soffan och sovit mesta tiden på min arm- - Åh så ljuvligt..;-). Hon fick ett ryck kl 02-tiden när hon tyckte att mina fingrar verkade saftiga och goda, men lugnade sig snart och somnade om.

Nu har hon hunnit utforska köket, ha ned sin första blomkruka ;-), busa med Andreas, hjälpt mig att lösa Sudoku... mm.mm. det enda hon inte har gjort är att äta, jag har visat henne flera gånger och satt en stol så hon lätt kommer upp, men det verkar inte som det är så intressant än. Men det kommer nog när hon har tid;-)

Jag har inte kunnat låta bli utan jag har fotat henne sedan hennes första tass på vardagsrumsgolvet, och massa kort i olika situationer, ska kolla igenom dem och ev. lägga ut en del senare idag eller i morgon.

Äntligen är det snart dags!! :-)

I morgon är det äntligen dags att hämta hem vår nya familjemedlem :-). Allt är förberett och klart. Igår handlade jag det sista så idag har jag fyllt kattsand,



gjort iordning hennes matställe på en bänk i köket



och flyttat min glasfusing-hörna in i ett sovrum där dörren får vara stängd. För det blir en del glassplitter när man håller på och det vill jag inte att Yin ska få i sina tassar!!

Jag tror att både Smulan och Kira vet att det är nåt på gång, det har ju blivit lite nya grejor som ligger och skräpar lite här och var ;-)



Men denna måste väl ändå vara min, tänker smulan, passar ju precis!! ;-)



Man har ju inte hjärta att inte låta henne vara där så därför ska vi köpa en bädd till på måndag så får hon ha denna som sin (hon har ju en bädd i hårdplast med mjuk filt i, men denna var säkert skönare ;-), Sen kanske de delar sovplatser, vem vet;-).

Idag flyttar Yins syster Sunny till sin nya familj, vad Yin ska fundera vart hon tar vägen. Och så kommer vi i morgon och ska ta med henne... blir nog hemskt tyst och tomt efter dem.
Men här kommer det att bli desto livligare och det ska bli så kul..längtar! Undrar om jag kommer att kunna sova överhuvudtaget i natt ;-). Yngste sonen A har haft nedräkning länge och det är nog samma där. Fast även de större och naturligtvis min man ser fram emot detta med stort engagemang.

Allergi!

Jag är uppvuxen med katter och när vi just träffats, min man och jag, så hade vi flera stycken. Han var allergisk redan som liten, men det verkade ha växt bort när vi träffades. Det gick ganska bra med våra katter tills det blev ungar - då blossade hans allergi upp. Han fick kliande rinnande ögon, nyste i ett och fick även jobbigt att andas. Men vi (läs jag) ville väl inte riktigt inse hur allvarligt det var så det tog några år innan jag insåg att det inte gick längre. Det är ju inte meningen att en familjemedlem ska behöva ta medicin flera gånger om dagen för att kunna vistas hemma. Så med sorg i hjärtat fick vi skänka bort våra yngre katter medan mamma-katt till slut fick åka till veterinären...

Dock har jag hela tiden sedan dess saknat katt. Det tog 10 år innan vi provade en hundras, Phalene (Pappilon fast med hängande öron), som skulle kunna tålas av vissa allergiker. Sedan dess har vi även märkt att jämthund går bra. Men det är ju katt jag velat ha...

När jag då hörde talas om Sibirisk katt som skulle kunna funka för en del allergiker  ja, då blev jag glad och började hoppas :-).
Så jag tog kontakt med Deltas sibiriska katter som dessutom är testhem. Det innebär att man kan få komma dit och prova om man reagerar på deras katter. De har bara katter och endast av rasen Sibiriskkatt. Vi var och hälsade på 2 ggr inom loppet av en vecka, första ggn kände min man lite grann dock inget i ögon eller nysningar, andra gången kände han ingentin!! Alltså!! Om man kunde förklara känslan när jag insåg att vi kanske faktiskt skulle kunna ha en katt!!!!! Den går inte att beskriva!! Helt underbart!

Deltas Marussia var med ungar då och vi hoppades naturligtvis att en av dem skulle kunna bli vår... Det blev bara 2 ungar men vi hade så otroligt tur att vi blev välsignade med ett stycke Deltas charmtroll .. Yin.

Hennes syster heter Sunny, är ett lika stort charmtroll (det syns att det är syskon!) och har oxå en blogg.

Vi har varit och hälsat på 2 ggr men min man har faktiskt inte känt något alls. Nu kan det ändå tänkas att han ändå känner av henne lite i början. Vi har därför bestämt att vårt sovrum blir en kattfri zon så dörren kommer att hållas stängd. 1a natten hemma har jag tänkt sova ute i vardagsrummet med henne sedan får vi se hur det går...

Ätligen är det nedräkning!! Bara 3 dagar kvar:-) :-) :-) :-) :-)

Den som väntar på något gott..

Lär aldrig vänta för länge..hmmm.... fast nog går tiden lite väl långsamt när man vet vad som väntar på lördag!!
Vår efterlängtade prinsessa flyttar in:-)Yin och Co

Här är vår Yin 8 veckor och ni må tro att det var svårt att lämna en sådan goding...
Yin och Co Testar lite... är inte helt van vid att blogga som ni ser men jag lär mig eftersom hoppas jag i allafall :-). Här kommer lite bilder på övriga djur i vår familj.

Smulan en 14 årig Phalene och Kira en 3 årig jämthund.
Nymfparakiterna Gösta och Stina båda 3 år
Vår "katt-tv" som vi lagom till Yins ankomst har uppdaterat med lite nya fiskar ;-) hoppas hon tycker om det.
Vi har även en utekanin en 7-årig hona av blandras Dvärgkanin/lejonhuvad. De kommer nog inte att träffas och vi har inget nytt kort på henne.

Ja, vi ser fram emot vår nya familjemedlem och har blivit förvarnade av Gunilla, uppfödaren, att det kommer att bli livat i holken!!


Välkommen till min nya blogg!

Här kommer jag att skriva om vårt nya liv tillsammans med vår efterlängtade kattunge, Yin.

Yin är av rasen Sibirisk katt. Vi får hämta hem henne nästa lördag den 18 februari. VI LÄNGTAR!!


RSS 2.0